23 februari 2023

EU:s batteriförordning: nya kraven på due diligence

I december 2022 enades EU-parlamentet och EU:s ministerråd om en ny förordning som ska göra batterier inom EU mer hållbara och cirkulära. En central del i förordningen är krav på due diligence för att förhindra och begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Här följer en sammanfattning av due diligence-kraven.

Batterier är en nyckel i den gröna omställning och EU:s mål att uppnå klimatneutralitet år 2050. För att möta den ökade efterfrågan och säkra att batterier produceras hållbart har en batteriförordning tagits fram med skärpta krav gällande miljömässig och social hållbarhet.

Batteriförordningen ersätter tidigare direktiv från 2006. Förordningen omfattar alla typer av batterier, inklusive bärbara batterier, batterier för elfordon och industribatterier. Den fastställer krav för bland annat tillverkning, information, insamling och återvinning.

Förordningen är ett ramverk som kommer att komplimenteras med mer detaljerade krav de närmsta åren.

Vad är due diligence?

Due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, är en process för att identifiera, hantera och redovisa företags risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i leverantörsled.

Krav på due diligence ingår i flera lagar och regler på gång inom EU, inklusive direktivet om Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), förbudet av varor som tillverkas med tvångsarbete och EU:s taxonomi.

Vad kräver lagen?

Enligt batteriförordningen ska företag anta och implementera en due diligence-process för att hantera sociala och miljömässiga risker i sina leverantörsled. Detta omfattar såväl direkta som indirekta leverantörer.

Processen som beskrivs är i stora drag i linje med OECD:s riktlinjer för due diligence. Följande steg ingår i kraven om due diligence:

  1. Anta och införliva en policy för batterier: policyn ska vara tillgänglig för allmänheten och övervakas på högsta ledningsnivå.
  2. Inrätta ett system för kontroll och insyn i värdekedjan: systemet ska bland annat innehålla information om råmaterial, leverantörer och ursprungsland för råmaterial.
  3. Identifiera och utvärdera risker för negativ påverkan: riskanalysen ska minst omfatta de råvaror och risker som lagen avser (se punkt nedan).
  4. Förhindra och begränsa negativ påverkan: implementera en strategi och vidta åtgärder baserat på de risker som identifierats och företagets möjlighet att påverka.
  5. Följ upp åtgärder: riskanalys, åtgärder och resultat ska rapporteras till ledningen.
  6. Möjliggör klagomålsförfaranden och gottgörelse: antingen på egen hand eller i samverkan med andra.
  7. Redovisa due diligence-arbetet: årligen publicera en allmänt tillgänglig rapport som bland annat innehåller risker, åtgärder och resultat från tredjepartskontroller.

Vilka företag omfattas?

Förordningen omfattar alla företag som släpper ut batterier på EU:s inre marknad. Krav gällande due diligence är dock begränsat till företag med omsättning på över €40 miljoner (med andra ord undantas SME:s).

Vilka råmaterial och risker?

Lagen fokuserar på ett antal högriskråvaror och risker som företag ska inkludera i sina due diligence-processer. EU-kommissionen kommer regelbundet att se över om listan bör uppdateras.

Råmaterial som omfattas:

  • kobolt
  • naturlig grafit
  • litium
  • nickel
  • kemiska föreningar som baserar sig på ovan nämna material.

Riskkategorier baserar sig på internationellt erkända konventioner och standarder. Risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsförhållande inkluderar, men är inte begränsade till: hälsa och säkerhet, barnarbete, tvångsarbete, diskriminering, fackföreningsfrihet.

Risker kopplade till miljö och klimat inkluderar, men är inte begränsade till: luft (inklusive utsläpp av växthusgaser), vatten, mark, biodiversitet, farliga ämnen, buller och vibrationer, säkerhet vid anläggningar, energianvändning, avfall och rester.

Vad händer nu?

EU-parlamentet och EU:s medlemsländer väntas formellt godkänna förslaget i början på 2023 och kort efteråt träder förordningen i kraft.

Därefter kommer lagkraven att implementeras stegvis, från 2024 år och framåt. Krav om due diligence kommer börja gälla två år efter att förordningen antas.

Under 2023 kommer EU-kommissionen även att påbörja arbetet med att ta fram delegerade akter och implementeringsakter där tekniska detaljer kring lagen kommer att fastställas.

Vill du veta mer?

ETI Sverige har expertis och stöttar företag med att implementera och stärka sina due diligence-processer. Vi håller även regelbundet utbildningar i due diligence.

Har du frågor om lagstiftning eller ditt företags due diligence-arbete? Hör i så fall av dig till oss på info@etisverige.se.