24 augusti 2023

EU:s direktiv om corporate sustainability due diligence – status, tidslinje och frågorna som ska förhandlas i höst

Slutförhandlingarna har inletts om EU:s direktiv om corporate sustainability due diligence. Direktivet kommer kräva att företag identifierar, förhindrar, begränsar och redogör för risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan. Här sammanfattar vi förslaget, de stora frågorna som ska förhandlas och tidslinjen för direktivet och kommande svensk lag.

EU-kommissionens förslag

I februari 2022 presenterade EU-kommissionens förslag om ett nytt direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).

Direktivet bygger på internationellt etablerade riktlinjer från FN och OECD. Det fastställer företags skyldighet att utföra due diligence (tillbörlig aktsamhet) för att hantera faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Enligt förslaget ska företag:

  • integrera due diligence i sina policyer,
  • identifiera faktiskt och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö,
  • förebygga eller begränsa potentiell negativ påverkan, och upphöra med eller minimera faktisk negativ påverkan,
  • inrätta och upprätthålla klagomålsförfaranden,
  • övervaka effektiviteten av sina policyer och åtgärder, och
  • offentligt kommunicera om due diligence.

Bolag med omsättning på över €150 miljoner ska även ha en plan för att säkerställa att deras affärsstrategi är förenlig med Parisavtalet och 1,5 °C-målet. I förslaget finns även krav på hållbar bolagsstyrning vilket innebär att styrelser ska beakta hur deras beslut påverkar hållbarhetsfrågor, inklusive mänskliga rättigheter och miljö.

Här kan du läsa en längre sammanfattning av EU-kommissionens direktivförslag.

Status och frågorna som ska förhandlas

Såväl EU:s medlemsländer som EU-parlamentet har ställt sig bakom direktivet och publicerat sina gemensamma ställningstaganden med ändringsförlag.

I juni inleddes så kallade triologförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna för att anta en slutlig version av direktivet. Parterna är överens om de stora dragen i lagtexten men positionerna går isär när det gäller vissa delar i EU-kommissionens förslag.

Här är sex av de stora frågorna som ska förhandlas:

1. Hur långt sträcker sig ansvaret?

EU-kommissionen har i sitt förslag begränsat företags ansvar till den egna verksamheten och ”etablerade affärsrelationer” (affärsrelationer som är varaktiga och inte står för en försumbar del av leverantörsledet). Detta har kritiserats för att exkludera leverantörer längre ner i kedjan där riskerna ofta är som störst och för att premiera företag som hoppar mellan leverantörer istället för att bygga långsiktiga relationer.

Medlemsländerna och parlamentet har i sina positioner tagit bort ”etablerade affärsrelationer”. Båda parterna säger att hela leverantörsledet ska inkluderas och att företag ska arbeta riskbaserat, d.v.s. fokusera på affärsrelationer förknippade med de allvarligaste riskerna för människor och miljö.

Parlamentet och medlemsländerna har även delvis inkluderat värdekedjan ”nedströms” (parlamentet går längst genom att inkludera försäljning, distribution, transport, lagring och avfallshantering), men exkluderar användningen av varor och tjänster.

2. Vilka företag omfattas?

I EU-kommissionens förslag omfattar tre grupper: EU-baserade företag med över 500 anställda och omsättning på €150 miljoner; EU-baserade företag inom högrisksektorer (bl.a. textil, livsmedel och mineralutvinning) med över 250 anställda och €40 miljoner i omsättning; och företag utanför EU som lever upp till kriterierna för någon av de två grupperna (med omsättning inom EU).

Medlemsländerna har gått på samma linje, men EU-parlamentet vill bredda till att inkludera alla EU-baserade företag med över 250 anställda och €40 miljoner i omsättning, samt koncerner med omsättning på över €150 miljoner.

En annan fråga som kommer förhandlas är om finanssektorn ska omfattas av direktivet. EU-kommissionen har i sitt förslag inkluderat finanssektorn men begränsar due diligence till att enbart ske vid tillhandahållande av finansiella tjänster och för direkta kunder. Medlemsländerna var länge oense om frågan och landade i en kompromiss där varje land får bestämma om finanssektorn ska omfattas eller ej. Parlamentet har vidgat skyldigheterna men begränsar vilka finansiella företag som omfattas.

3. Hur efterlever företag kraven?

En fråga som väckt stor debatt är vad företag konkret ska göra för att leva upp till skyldigheter gällande due diligence. Enligt EU-kommissionens förslag ska företag säkerställa mänskliga rättigheter och miljö genom kontrakt och avtal med leverantörer som kontrolleras genom tredjepartverifiering (revisioner, certifiering etc.) och industriinitiativ.

Detta har kritiserats av många för att förflytta ansvar för efterlevnad från företagen till deras leverantörer och förlita sig på kontroll-system med begränsad effekt. EU-parlamentet har därför i sin ståndpunkt gjort flera ändringar, inte minst att företag ska anpassa sina egna affärsmodeller och strategier (inklusive inköpsmetoder) för att förhindra och begränsa negativ påverkan, samt att använda sitt inflytande (enskilt eller med andra) för att förbättra förhållanden i sina leverantörsled.

4. Vilken roll har intressenter?

Enligt FN:s och OECD:s riktlinjer ska företag involvera intressenter i hela due diligence-processen för att säkerställa att åtgärder som vidtas berörda rättighetsinnehavare. EU-kommissionen har kritiserats för att i sitt förslag använda en vag definition och vara inkonsekvent i hur man refererar till intressenter.

EU-parlamentet har i sin position refererat till involvering av intressenter i hela due diligence-processen. Både EU-parlamentet och medlemsländerna har även lagt till fristående artiklar om gottgörelse, vilket saknas i EU-kommissionens förslag.

5. Vilka är kraven gällande företags klimatarbete?

I EU-kommissionens förslag ska de största företagen ha en plan på plats för att säkerställa att deras affärsstrategi är förenlig med Parisavtalet och 1,5 °C-målet.

EU-parlamentet har gått ett steg längre genom att utvidga kravet till alla företag, och konkretiserar vad planen ska innehålla, bl.a. tidsbundna mål för scope 1, 2 och 3 och åtgärder för att uppnå målen. För företag med över 1 000 anställda ska företagsledare dessutom vara direkt ansvariga för arbetet, vilket kan påverka den rörliga delen i deras lön (t.ex. bonusar).

Dessutom inkluderar EU-parlamentet klimat under definitionen ”negativ miljöpåverkan” som företag ska hantera genom sin due diligence, vilket inte finns med i EU-kommissionens förslag.

6. Kommer krav på hållbar bolagsstyrning att finnas kvar?

I direktivförslaget från EU-kommissionen finns en artikel om hållbar bolagsstyrning som Sverige och en del andra medlemsländer har reagerat starkt på. Medlemsländerna har tagit bort artikeln i sin ståndpunkt men integrerat delar som avser företagsledningen ansvar för due diligence i andra delar av direktivet.

Tidslinje

Förhandlingarna mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna kommer att pågå under hösten och ett slutligt direktiv väntas att antas i slutet på 2023 eller början på 2024. När lagtexten har publicerats träder direktivet i kraft 20 dagar senare.

Därefter har medlemsländerna två år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Lagkraven beräknas börja gälla för företag inom ”Grupp 1” (>€150 miljoner omsättning) år 2027 och företag i ”Grupp 2” (>€40 miljoner omsättning) år 2029.

Dags att börja förbereda sig

Även om svensk lagstiftning ligger några år framåt i tiden bör företag redan nu börja förbereda sig för att utveckla processer, förstå sina risker och utveckla åtgärder som lever upp till kommande lagkrav.

Dessutom är direktivet endast en av flera lagar med krav på företags ansvar i leverantörsledet. I Norge och Tyskland har nationella lagar om due diligence trätt i kraft och krav på due diligence finns bland annat i EU:s taxonomi, tvångsarbetsförordningen, batteriförordningen och CSRD.

ETI Sverige arbetar på olika sätt med att stötta företag och organisationer med due diligence och leverantörsansvar. varje halvår håller vi en grundkurs i corporate sustainability due diligence i fyra delar. Du kan även ta del av våra öppna webbinarier och medlemmar får tillgång till rådgivning, verktyg och samverkan genom arbetsgrupper och projekt. Läs mer om vad vi gör här.

Vill du veta mer?

Har du frågor om EU-direktivet eller ditt företags arbete med due diligence tveka inte att höra av dig till oss på info@etisverige.se.