14 december 2023

Historiskt EU-direktiv om due diligence slutförhandlat

14 december 2023 nåddes politisk överenskommelse om EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Direktivet innebär krav på att stora företag ska identifiera, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjor. Nedan följer en sammanfattning av slutförslaget.

Efter långa förhandlingar har Europeiska rådet (medlemsländerna) och EU-parlamentet enats om en slutversion av direktivet om due diligence. ETI Sverige välkomnar direktivet som inom kort formellt kommer att antas.

”Det här är en historisk överenskommelse om företags arbete med mänskliga rättigheter. För första gången ser vi bindande regler inom EU, som kommer skapa en jämnare spelplan. Nu ställs krav på att företag måste ha en process för att förhindra och begränsa kränkningar av mänskliga rättigheter”

Christopher Atapattu Riddselius, tf. verksamhetschef på ETI Sverige

Nedan följer en sammanfattning utifrån det vi känner till från pressutskick från EU-parlamentet och Europeiska rådet. Den slutliga lagtexten, med detaljer, väntas att publiceras i början på 2024.

Skyldighet att utföra due diligence

Grunden i direktivet är att företag ska utföra due diligence (tillbörlig aktsamhet) för att identifiera, förhindra, begränsa, upphöra med och gottgöra företags faktiska och potentiella negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Företag ska även tillhandahålla klagomålsmekanismer, följa upp och rapportera om due diligence-arbetet.

Kraven omfattar företags verksamhet, dotterbolag och affärspartners i hela leverantörsledet. Värdekedjan ”nedströms” omfattar enbart transport, lagring och avfall (ej användning av produkter/tjänster).

En viktig förändring från ursprungsförslaget är att due diligence ska vara riskbaserat. Det innebär att företag ska identifiera de allvarligaste riskerna och, vid behov, prioritera vilka som ska åtgärdas baserat på allvarlighetsgrad och sannolikhet.

Företag som omfattas

Direktivet kommer att tillämpas för företag med över 500 anställda och med en global nettoomsättning på €150 miljoner. Det omfattar även företag med över 250 anställda och global nettoomsättning på €40 miljoner där minst €20 miljoner har genererats i någon av följande högriskbranscher: textil, kläder och skor, jordbruk, skogsbruk, fiske, livsmedel, jordbruksråvaror, mineraler och bygg. Dessutom omfattas företag utanför EU med över €150 miljoner i nettoomsättning inom EU.

Direktivet omfattar med andra ord direkt enbart stora företag, men kraven omfattar aktiviteter hos affärspartners vilket innebär att mindre företag också kommer att påverkas.

Finanssektor och offentlig sektor

Finansbolag omfattas enbart för den egna verksamheten och leverantörsled men inte aktiviteter nedströms, dvs negativ påverkan kopplat till investeringar, lån, försäkringar och andra finansiella tjänster. En översynsklausul möjliggör dock att inkludera det här i ett senare skede. Finansbolag omfattas även av kraven kopplade till klimat (se nedan).

Offentlig sektor omfattas inte av direktivet men däremot kan efterlevnad av direktivet användas som ett kriterium inom offentlig upphandling.

Intressenters roll

Genom due diligence-processen ska företag säkerställa meningsfullt engagemang med intressenter, inklusive dialog och samråd med berörda intressenter.

Klimatomställningsplan

Företag ska anta och implementera en klimatomställningsplan i linje med Parisavtalet som säkerställer att affärsmodeller överensstämmer med målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Företag med över 1 000 anställda kan inrätta finansiella incitament för ledningen om de genomför planen.

Definitioner

För att tydliggöra vad mänskliga rättigheter och miljöfrågor innebär listar direktivet ett antal internationellt erkända konventioner, bland annat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, barnkonventionen och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Ytterligare konventioner och standarder kan läggas till i delegerade akter när direktivet har ratificerats.

Påföljder och tillsyn

Varje medlemsland kommer att utse en nationella myndigheter som bland annat kan inleda inspektioner och utfärdar straffpåföljder. Det kan till exempel röra sig om böter på upp till 5% av företags globala nettoomsättning.

Civilrättsligt ansvar

Personer som drabbats kommer att ha rätt till ersättning för skador och kan väcka åtal inom en femårsperiod. Detta rör fall då företaget orsakat negativ påverkan genom uppsåt eller oaktsamhet. Drabbade kommer att kunna företrädas av civilsamhällsorganisationer och fackföreningar.

Nästa steg

Direktivet ska godkännas och formellt antas av Europeiska rådet och EU-parlamentet. 20 dagar efter det kommer den slutliga lagtexten att publiceras i EU:s officiella tidning. Detta väntas ske i början på år 2024.

Därefter har medlemsländer två år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Implementering av lagen kommer att ske stegvis, troligtvis enligt följande tidsplan: 2027 för företag med över 1 000 anställda, 2028 för företag med över 500 anställda och 2029 för företag med över 250 anställda i högriskbranscher.

Vill du veta mer?

Har du frågor om direktivet eller hur ditt företag kan förbereda sig, kontakta oss i så fall på info@etisverige.se.

ETI Sverige följer frågan noga och kommer inom kort att arrangera ett webbinarium. För att hålla dig uppdaterad skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!