EU:s förordning mot tvångsarbete antagen – det här innebär lagen
Den 19 november 2024 antog EU en ny förordning som förbjuder produkter som tillverkats med tvångsarbete på unionens marknad. Lagen omfattar alla branscher och produkter, oavsett om tvångsarbetet sker i eller utanför EU. Nedan följer en översikt över lagens innehåll och hur den knyter an till EU-direktivet CSDDD.
Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) är 17,3 miljoner människor offer för tvångsarbete i den privata sektorn, vilket är en ökning med 8 procent mellan år 2016 och 2021. Ytterligare 3,9 miljoner människor är offer för statligt sanktionerat tvångsarbete i bland annat Xinjiang (Kina), Turkmenistan och Nordkorea.
Efter drygt två års förhandlingar har EU antagit förordningen mot tvångsarbete (EU Forced Labour Regulation, EUFLR). Lagen är en del av EU:s gröna giv och kommer innebära att företag behöver säkerställa att deras leverantörsled är fria från tvångsarbete.
”Lagen skickar en tydlig signal från EU om att produkter som tillverkats med tvångsarbete inte har en plats på vår marknad. Tvångsarbete är ofta komplext och svårt att identifiera, vilket gör denna förordning särskilt viktig. Den skapar tydlighet och ger företag verktyg och stöd för att effektivt bekämpa tvångsarbete i sina leverantörsled. ETI Sverige välkomnar lagen som är ett viktigt komplement till EU-direktivet CSDDD.” – Henrik Lindholm, verksamhetschef, ETI Sverige
Huvuddragen i lagen
EU-förordning om tvångsarbete förbjuder alla produkter som är tillverkade med tvångsarbete att släppas ut och tillhandahållas på EU:s marknad. Varor tillverkade med tvångsarbete får inte heller exporteras från EU.
Förbudet omfattar:
- alla produkter och komponenter, oavsett om de är producerade inom EU eller importeras
- som helt eller delvis tillverkats med tvångsarbete
- alla steg i leverantörsledet, från råvara till sluttillverkning.
Lagen gäller för alla branscher och företag, oavsett storlek. Särskilda anpassningar och stöd kommer dock att ges till små- och medelstora företag. Den omfattar även varor som placeras på EU:s marknad av aktörer som är baserade utanför unionen. Däremot exkluderas transporttjänster.
Tillsyn och efterlevnad
Ansvar för tillsyn och efterlevnad ligger hos nationella myndigheter (för fall av tvångsarbete i medlemsländer) och EU-kommissionen (för fall av tvångsarbete utanför EU). Vid misstanke om tvångsarbete ska myndigheterna genomföra utredningar och begära information av berörda företag, bland annat om deras due diligence-åtgärder.
Om en överträdelse fastställs, kan myndigheterna förbjuda produkten från att säljas eller exporteras, och berörda företag måste dra tillbaka och förstöra, donera eller återvinna produkterna. Företag som inte följer reglerna kan bötfällas. Om de däremot har eliminerat tvångsarbete från sitt leverantörsled kan produkten åter släppas ut på marknaden.
Databas över högriskprodukter
EU-kommissionen kommer att skapa en databas över geografiska områden, branscher och produkter med hög risk för tvångsarbete. Informationen kommer att baseras på verifierbara källor och regelbundet uppdateras. Databasen kommer både att ge vägledning till nationella myndigheter om vilka produkter som ska utredas och hjälpa företag att identifiera högriskprodukter.
Stöd och resurser för företag
För att underlätta företagens efterlevnad av förordningen kommer EU att tillhandahålla stöd och resurser. En gemensam portal kommer att inrättas som bland annat innehåller vägledning, information om förbud, databas över högriskprodukter och visselblåsarprotal. Riktat stöd kommer även att tillhandahållas till små- och medelstora företag.
Koppling till CSDDD
EU:s tvångsarbetsförordning kompletterar flera andra hållbarhetsregleringar inom EU, inte minst direktivet om Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD).
CSDDD kräver att företag genomför due diligence för att identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter, inklusive tvångsarbete, och miljö i sina leverantörsled. Det ger ett allmänt ramverk för due diligence av hållbarhetsfrågor medan tvångsarbetsförordningen specifikt riktar sig mot produkter som är kopplade till tvångsarbete.
Det finns viktiga skillnader mellan dessa två regelverk. CSDDD omfattar endast större företag, medan tvångsarbetsförordningen gäller för alla företag, oavsett storlek och bransch. Dessutom har tvångsarbetsförordningen en mer direkt effekt, eftersom produkter som konstateras ha tillverkats med tvångsarbete inte får placeras på EU:s marknad eller exporteras, medan CSDDD handlar om att företag ska genomföra åtgärder för att förhindra och begränsa risker och negativ påverkan.
Nästa steg
Lagen ska skrivas under av presidenten för EU-parlamentet och för Europeiska rådet. Därefter kommer den att publiceras i EU:s officiella tidning och träda i kraft dagen därpå. Lagen kommer att börja tillämpas 36 månader senare, dvs i slutet på år 2027.
Vill du veta mer?
ETI Sverige stöttar företag i arbetet med att möta dessa krav genom att implementera due diligence och hantera risker i sina leverantörsled.
Har du frågor kontakta oss gärna på info@etisverige.se.