EU-kommissionens lagförslag om due diligence – fem viktigaste punkterna

Den 23 februari 2022 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om Corporate Sustainability Due Diligence. Förslaget har fått stor uppmärksamhet och har potential att sätta en standard för ansvarsfullt leverantörsarbete i Europa och globalt. Vi har listat de fem viktigaste punkterna.

Due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, är en internationellt etablerad process för att hantera företags risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Länder såsom Tyskland och Norge har antagit lagar om obligatorisk due diligence och de senaste åren har konsensus vuxit för en lag på EU-nivå.

EU-kommissionens förslag till direktiv om due diligence fastställer företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i sin verksamhet och leverantörsled. Det är ett led i EU:s gröna giv och bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Här är en sammanställning av de viktigaste punkterna:

1. Vem omfattas?

Lagen omfattar företag inom EU som har fler än 500 anställda och en omsättning på över €150 miljoner globalt.

Efter två år kommer även företag inom EU verksamma inom högrisksektorer, med fler än 250 anställda och en omsättning på över €40 miljoner globalt att omfattas. Högrisksektorer innefattar kläder, skor, livsmedel och dryck, djur, trä, metaller, gas, olja, byggmaterial, bränsle och kemikalier.

Lagen kommer även att omfatta företag som är baserade utanför EU. De ska antingen ha en omsättning inom EU på minst €150 miljoner, eller om de är verksamma inom högrisksektorer, en omsättning på minst €40 miljoner.

Många små- och medelstora företag (SME:s) omfattas därmed inte av lagen som beräknas gälla för cirka 13 000 företag inom EU och 4 000 utanför EU. Däremot väntas ett större antal företag att påverkas av de kommande lagkraven.

2. Vilka är lagkraven?

Företag ska ha en due diligence-process på plats för att hantera företagets faktiska och potentiella inverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Dessa krav kommer att täcka internationellt erkända mänskliga rättigheter och ett antal miljönormer.

Större företag (500+ anställda, €150+ miljoner omsättning) ska även ha en plan på plats för att säkerställa att deras affärsstrategi är förenligt med 1,5 °C-målet och Parisavtalet.

För att uppfylla kraven på due diligence ska företag:

  • Integrera due diligence i företagets policyer
  • Identifiera faktiskt och potentiell inverkan på mänskliga rättigheter och miljö
  • Förebygga eller mildra potentiell inverkan
  • Upphöra eller minimera faktisk inverkan
  • Inrätta och upprätthålla klagomålsförfaranden
  • Följa upp effektiviteten av due diligence-policyer och åtgärden
  • Kommunicera due diligence-arbetet

Företag som omfattas förväntas att vidta lämpliga åtgärden baserat på allvarlighetsgrad och sannolikhet för olika effekter, företagets möjlighet att åtgärda skadan och behovet av prioriteringar.

Due diligence-arbetet ska förankras på ledningsnivå. Ledningen har en skyldighet att upprätta och övervaka due diligence-arbetet och att integrera det i företagets strategi. Dessutom måste ledningen, när de fullgör sin skyldighet att agera i företagets intresse, ta hänsyn till mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljökonsekvenser av sina beslut.

3. Hur långt sträcker sig ansvaret?

Enligt förslaget har företag skyldighet att utföra due diligence för inverkan som sker i den egna verksamheten, hos dotterbolag och ”etablerade affärsrelationer” i hela leverantörskedjan.

Med ”etablerade affärsrelationer” avses, såväl direkta och indirekta, affärsrelationer som är varaktiga (gällande frekvens och långvarighet) och som inte står för en försumbar del av leverantörskedjan.

4. Vilka är sanktionerna?

Medlemsstaterna ska utse nationella myndigheter för att se över efterlevnaden av lagen. Om överträdelser sker riskerar företag böter.

Personer vars rättigheter har kränkts har även möjlighet att vidta civilrättsliga åtgärden för skador som hade kunnat undvika om företag vidtagit lämpliga due diligence-åtgärder.

5. När väntas lagen träda i kraft?

Europaparlamentet och EU:s medlemsländer kommer nu att behandla lagförslaget, något som förväntas ta minst ett år. När lagen väl har antagits har medlemsländerna två år på sig att införliva den i nationella lagstiftningar, så en svensk lag kan väntas träda i kraft någon gång under 2024-2026.

Även om lagstiftning ligger några år framåt i tiden finns det anledning att redan nu börja förbereda sig. På ETI Sverige erbjuder vi utbildningar, verktyg och rådgivning för att komma igång och utveckla företagets due diligence-arbete. Läs mer här.

Vill du veta mer?

Den 18 mars arrangerar ETI Sverige och amfori BSCI ett kostnadsfritt webbinarium om den nya EU-lagen tillsammans med Svensk Handel, Mannheimer Swartling, Unionen och Oxfam.

ETI Sverige håller även utbildningar i due diligence som förbereder dig inför kommande EU-lag. Nästa utbildning startar den 10 mars.

Har du frågor om due diligence eller om hur ditt företag kan förbereda sig på lagen? Hör i så fall av dig till oss på info@etisverige.se.

Bild: Guillaume Périgois via Unsplash.