24 februari 2022

EU-kommissionens lagförslag om due diligence – fem viktigaste punkterna

Den 23 februari 2022 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om due diligence. Förslaget har fått stor uppmärksamhet och har potential att sätta en standard för ansvarsfullt leverantörsarbete i Europa och globalt. Vi har listat de fem viktigaste punkterna.

Due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, är en internationellt etablerad process för att hantera företags risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Länder såsom Tyskland och Norge har antagit lagar om obligatorisk due diligence och de senaste åren har konsensus vuxit för en lag på EU-nivå.

EU-kommissionens förslag till direktiv om Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD) fastställer företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter och miljö i sin verksamhet och leverantörsled. Det är ett led i EU:s gröna giv och bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Här är en sammanställning av de viktigaste punkterna:

1. Vem omfattas?

Lagen omfattar tre grupper av företag. Den första gruppen är EU-baserade företag med fler än 500 anställda och en omsättning på över €150 miljoner globalt. Den andra gruppen är EU-baserade företag inom högrisksektorer med fler än 250 anställda och en omsättning på över €40 miljoner. Högrisksektorer innefattar kläder, skor, livsmedel och dryck, djur, trä, metaller, gas, olja, byggmaterial, bränsle och kemikalier.

Den tredje gruppen som omfattas är företag baserade utanför EU som har en omsättning på minst €150 miljoner inom EU eller verkar inom högrisksektorer med en omsättning på minst €40 miljoner inom EU.

Totalt beräknas direktivet att omfatta cirka 13 000 företag inom EU och 4 000 utanför EU. Små- och medelstora företag (SME:s) är inte en del av EU-kommissionens förslag men väntas påverkas indirekt genom sina affärsrelationer med större företag.

2. Vilka är lagkraven?

Företag ska utföra due diligence för att hantera företagets faktiska och potentiella negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Företag ska upprätthålla en policy för due diligence och:

  • integrera due diligence i alla sina policyer,
  • identifiera faktiskt och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö,
  • förebygga eller mildra potentiell negativ påverkan, och upphöra med eller minimera faktisk negativ påverkan,
  • inrätta och upprätthålla klagomålsförfaranden,
  • övervaka hur effektiv policyn och åtgärderna är, och
  • offentliggöra information om due diligence-arbetet.

Due diligence-arbetet ska förankras på ledningsnivå. Ledningen har en skyldighet att upprätta och övervaka due diligence-arbetet och att integrera det i företagets strategi. Dessutom måste ledningen, när de fullgör sin skyldighet att agera i företagets intresse, ta hänsyn till mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljökonsekvenser av sina beslut.

Större företag (500+ anställda, €150+ miljoner omsättning) ska även ha en plan på plats för att säkerställa att deras affärsstrategi är förenligt med 1,5 °C-målet och Parisavtalet.

3. Hur långt sträcker sig ansvaret?

Enligt förslaget har företag skyldighet att utföra due diligence för påverkan som sker i den egna verksamheten, hos dotterbolag och ”etablerade affärsrelationer” i hela leverantörskedjan.

Med ”etablerade affärsrelationer” avses, såväl direkta och indirekta, affärsrelationer som är varaktiga (gällande frekvens och långvarighet) och som inte står för en försumbar del av leverantörskedjan.

4. Vilka är sanktionerna?

Medlemsstaterna ska utse nationella myndigheter för att se över efterlevnaden av lagen. Om överträdelser sker riskerar företag böter.

Personer vars rättigheter har kränkts har även möjlighet att vidta civilrättsliga åtgärden för skador som hade kunnat undvika om företag vidtagit lämpliga due diligence-åtgärder.

5. När väntas lagen träda i kraft?

EU-parlamentet och EU:s medlemsländer kommer nu att behandla lagförslaget, något som förväntas ta minst ett år. Därefter följer förhandlingar om ett slutligt direktiv. När direktivet väl har antagits har medlemsländerna två år på sig att införliva det i nationella lagstiftningar, så en svensk lag kan väntas träda i kraft någon gång under 2024-2026.

Även om lagstiftning ligger några år framåt i tiden finns det anledning att redan nu börja förbereda sig. På ETI Sverige erbjuder vi utbildningar, verktyg och rådgivning för att komma igång och utveckla företagets due diligence-arbete. Läs mer här.

Vill du veta mer?

Den 18 mars arrangerade ETI Sverige och amfori BSCI ett kostnadsfritt webbinarium om EU-kommissionens direktivförslag som du kan se här.

Har du frågor om EU-dierktivet eller hur ditt företag kan förbereda sig? Tveka inte att höra av dig till oss på info@etisverige.se.

Bild: Guillaume Périgois via Unsplash.