Frågor & svar om Tysklands due diligence-lag

I juni antog tyska Bundestag en ny lag om due diligence i leverantörsledet. Lagen omfattar såväl tyska som utländska företag med filialer i Tyskland och är en av flera kommande due diligence-lagar i Europa. Här går vi igenom några av de vanligaste frågorna och svaren.

Vad kräver lagen?

Företag som omfattas av lagen ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att mänskliga rättigheter inte kränks i den egna verksamheten eller i leverantörsledet. Vad som anses rimligt grundar sig bland annat på hur allvarlig kränkningen är, företagets möjlighet att påverka och dess koppling till kränkningen i fråga.

Följande åtgärder lyfts fram specifikt:

  • Implementera ett riskhanteringssystem
  • Utse en ansvarig för att överse detta system
  • Genomför regelbundet riskanalys
  • Anta en policy om mänskliga rättigheter
  • Vidta åtgärden för att förhindra och gottgöra överträdelser
  • Tillhandahåll en klagomålsmekanism dit överträdelser kan rapporteras
  • Dokumentera och årligen rapportera om företagets efterlevnad av due diligence-kraven

Hur långt sträcker sig ansvaret?

Hela leverantörs- och värdekedjan innefattas av lagen men däremot skiljer sig företags skyldigheter åt i de olika leden.

För den egna verksamheten och direkta leverantörer bör företag leva upp till den högsta standarden som anges i lagen. För underleverantörer är kraven inte lika starka – företag behöver till exempel endast utföra riskanalys och vidta åtgärden om de har substantiell kunskap om överträdelser i leverantörsledet.

Vem omfattas?

Lagen träder i kraft 1 januari 2023 och omfattar då företag med över 3000 anställda. Från och med den 1 januari 2024 omfattas även företag med över 1000 anställda.

Lagen gäller för såväl tyska företag som utländska företag med filialkontor i Tyskland. Dessutom kommer lagen indirekt påverka företag som inte omfattas då direkt berörda företag behöver säkra efterlevnad hos sina leverantörer.

Vilka risker avser lagen?

Den tyska lagen bygger sin definition av mänskliga rättigheter på internationella överenskommelser, däribland ILO:s kärnkonventioner. För att ge företag vägledning lyfts tio områden fram:

  • barnarbete
  • tvångsarbete
  • slaveri
  • hälsa och säkerhet
  • fackföreningsfrihet
  • diskriminering
  • löner
  • kränkningar i samband med miljöskador
  • tvångsförflyttning
  • våld och tortyr

Lagen innefattar även till viss mån företags miljöpåverkan om den lett till kränkningar av mänskliga rättigheter eller om den bryter följande konventioner: Minamata Convention on Mercury, Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants och Basel Convention on Hazardous Wastes.

Vilka är sanktionerna?

Företag som inte efterlever lagen riskerar böter på upp till €8 000 000 eller, för större bolag, 2% av företagets genomsnittliga årsomsättning. Vid böter över €175 000 utesluts företaget även från offentliga upphandlingar i upp till tre år.

Lagen innefattar inget tillägg om civilrättsligt ansvar. Däremot är det möjligt att företag ställs inför rätta under andra delar i tysk lag.

Vill du veta mer?

Om du vill läsa mer om Tysklands due diligence-lag rekommenderar vi ”FAQ on Germany´s Supply Chain Due Diligence Act” av Initiativ Lieferkettengesetz.

Har du frågor om due diligence eller om hur ditt företag kan förbereda sig på lagen? Hör i så fall av dig till oss på info@etisweden.se!

Bild: Maheshkumar Painam på Unsplash.