KINA
Handeln med Kina har ökat stadigt de senaste åren och Kina är idag Sveriges största handelspartner i Asien. Förutom de cirka 10 000 svenska företag som bedriver handel med Kina har drygt 600 svenska företag verksamhet på plats. Samtidigt är Kina inom många områden ett högriskland när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden.
Om Kina
Folkrepubliken Kina är en enpartistat som inom många områden begränsar medborgarnas friheter. Sedan Kina gick med i Världshandelsorganisationen WTO 2001 har landets betydelse i världshandeln ökat. Enligt Världsbanken räknas Kina numera som ett övre medelinkomstland och en stor del av befolkningen har lyfts ur fattigdom. Trots det lever omkring 370 miljoner kineser under fattigdomsgränsen.
Risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden
När det gäller att säkra mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i kinesiska leverantörsled finns flera utmaningar. De senaste åren har dock förbättringar för arbetare i Kina skett. Staten har stärkt uppföljning av att lagar gällande löner, hälsa och säkerhet samt socialförsäkringar följs.
Det största problemet idag är att fria fackföreningar är förbjudna i landet. Den enda fackförening som tillåts är ACFTU och den är inte att betrakta som en fri fackförening, utan snarare som en del av kommunistpartiet. Civilsamhällesorganisationer i landet som försöker jobba med frågor kopplade till arbetares rättigheter upplever även att de nu regleras och motarbetas hårade.
Förbudet mot fria fackföreningar och begränsningar för civilsamhället gör det svårare att undersöka situationen i leverantörsledet. Det gör det också svårare att få till stånd förbättringar och ge arbetare vars rättigheter kränkts tillgång till gottgörelse.
Tvångsarbete och förföljelse av minoriteter
Tvångsarbete är en välkänd risk i kinesiska leverantörsled. Det finns exempel på hur bland annat anhängare av Falun Gong, kristna, nordkoreaner och tibetaner har utsatts för tvångsarbete i landet. De senaste årens rapporter om hur minoriteter utsätts för tvångsarbete visar att problemen är större än vad som tidigare varit känt.
Sedan 2017 har förtrycket av uigurer och andra muslimska minoriteter i Xinjiang ökat vilket är väldokumenterat. Detta trots den kinesiska statens försök att begränsa insynen i Xinjiang och hindra befolkningen från att kommunicera med omvärlden. I Amnesty Internationals rapport från 2021 konstaterar organisationen att hundratusentals tillhörande muslimska minoriteter har internerats i läger och att miljontals invånare i regionen lever under systematisk massövervakning. Kopplingen mellan dessa läger och tvångsarbete har tidigare dokumenterats och bekräftas åter av Amnesty International.
I rapporten Uyghurs for sale (2020) från the Australian Strategic Policy Institute (ASPI) kopplas flera stora nordamerikanska och europeiska företag till tvångsarbete i Xinjiang. I flera branscher, bland annat textil, elektronik, fordon, solceller kopplingar till tvångsarbete identifierats.
På grund av strikta begränsningar i Xinjiang har det visat sig mycket svårt för företag att säkra att tvångsarbete inte används hos leverantörer i provinsen. Men även i andra delar av Kina är det svårt att säkerställa att arbetare som jobbar inom statens fattigdomsbekämpningsprogram inte utsatts för tvång. Det uppskattas att 80 000 personer har flyttats från Xinjiang och arbetar under former som kan jämställas med tvångsarbete i andra provinser.
En stor utmaning för företag
Alla företag med leverantörskedjor i Kina står nu inför utmaningen att hantera risken att deras produktion är kopplad till tvångsarbete. Riskerna är uppenbara i allt från produkter som innehåller kisel till bomull.
ETI Sveriges inställning är att det i dagsläget inte går att säkra produktion i Xinjiang och att man i övriga Kina behöver förstärka kontrollen av leverantörer för att försäkra sig om att inga former av tvångsarbete används där. Samtidigt är det mycket svårt att undersöka situationen för förföljda minoriteter på fabriker utan att utsätta människor för fara.
Situationen kompliceras ytterligare då det är osäkert vilka möjligheter det finns att påverka situationen hos en leverantör som inte har något val om de ska ingå i kinesiska statens så kallade fattigdoms- och omskolningsprogram.
ETI Sveriges rekommendationer
Givet den svårbedömda situationen i Xinjiang är ETI Sveriges rekommendationer till svenska företag:
- Kartlägg leverantörskedjan för att identifiera om kopplingar finns till Xinjiang.
- Undvik produktion i Xinjiang så länge det inte går att kontrollera om tvångsarbete förekommer.
- Förstärk kontroller i övriga Kina för att säkerställa att tvångsförflyttade arbetare inte utnyttjas.
Vad erbjuder ETI Sverige?
ETI Sverige har tillsammans med våra medlemmar startat en arbetsgrupp om hur företag kan jobba med sina kinesiska leverantörsled. Utgångspunkten för arbetet i gruppen är risken för tvångsarbete. På arbetsgruppens första möte konstaterades att vi kommer att arbeta med två parallella spår. Dels med vad vi kan göra för att säkra situationen hos befintliga leverantörer, dels med hur vi tillsammans med andra företag och organisationer kan påverka situationen i landet och få en bättre insyn i vad som sker.
ETI Sveriges arbetsgrupp kommer att fortsätta dialogen med våra medlemmar om hur man bäst kan jobba med sina kinesiska leverantörer. Då frågan är känslig kommer dessa samtal endast vara öppna för medlemmar och inbjudna gäster.
Joint Ethical Trading Initiative (JETI) har dessutom en lång erfarenhet av att jobba med förbättringsprogram på fabriker i Kina. Genom JETI kan medlemmar även få utbildningar av leverantörer i Kina och guider på kinesiska kopplade till olika delar av ETI:s uppförandekod.
Vill du veta mer?
Har ditt företag produktion i Kina och vill veta mer om vad ni kan göra för att säkra arbetsförhållanden? Är du intresserad av att delta i ETI Sveriges arbetsgrupp om produktion i Kina? Kontakta Henrik Lindholm på henrik.lindholm@etisweden.se.