Tvångsarbete och människorättsrisker bakom elbussar i svensk kollektivtrafik

En ny rapport visar risk för systematiskt, statligt sanktionerat tvångsarbete bakom elbussar och fordonsbatterier tillverkade i Kina. Inte bara uigurer i Xinjiang fråntas sina rättigheter. Även andra minoritetsgrupper, unga praktikanter och fattiga hushåll drabbas av systematiskt tvångsarbete.

En omfattande elektrifiering av fordonsflottan pågår i svensk kollektivtrafik. Med den gröna omställningen följer nya hållbarhetsutmaningar i leverantörskedjor som är förknippade med fordons- och batteritillverkning. Kina är idag den största tillverkaren av elfordon och fordonsbatterier i världen.

ETI Sverige har tillsammans med Storstockholms Lokaltrafik (SL), Västtrafik, Skånetrafiken och Luleå lokaltrafik beställt en rapport av analysföretaget Globalworks för att få en bättre bild av risken för brott mot mänskliga rättigheter och tvångsarbete i trafikhuvudmännens kinesiska leverantörsled.

Ladda ner hela rapporten

Ladda ner sammanfattningen

Metod och resultat

Rapporten bygger på omfattande sökningar på kinesiska sociala medier och granskning av officiella dokument. Granskningen av arbetares klagomål utgår från 1,2 miljoner inlägg som extraherats och analyserats för kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ trendanalys.

Inläggen visar på förekomst av tvångsarbete, systematiskt utnyttjande av praktikanter, diskriminering, extrem övertid, låg lön, otillåtna löneavdrag och skulder, hälsofarlig arbetsmiljö och undermåligt boende, oetisk rekrytering samt inskränkta fackliga rättigheter.

”Detta bekräftar tyvärr den bild vi haft sedan tidigare men samtidigt stärks också viljan att hitta nya lösningar. Vi som bransch, tillsammans med myndigheter och beslutsfattare på både nationell nivå och EU-nivå behöver agera gemensamt för att nå en förändring”, säger Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik.

Offentlig upphandling av elbussar

Trafikhuvudmännen arbetar för att alla bussar som upphandlas ska vara hållbart tillverkade. Genom SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) finns en gemensam uppförandekod för leverantörer. Uppföljningen av avtalen försvåras av att det är mycket svårt att genomföra revisioner i Kina. Det är inte heller möjligt att utesluta enskilda länder vid upphandlingar enligt nuvarande regelverk.

”Kollektivtrafiken är långt ifrån ensam om de här riskerna men som offentliga aktörer behöver vi gå före och driva på för en mer hållbar riktning. Vi vill att våra resenärer ska kunna lita på att resor med kollektivtrafiken både är miljömässigt och socialt hållbara”, säger Helen Maalinn Ölander, strateg inom social hållbarhet på Storstockholms Lokaltrafik. 

Slutsatser och nästa steg

En övergripande slutsats av rapporten är att det finns stora risker för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter att hantera för trafikhuvudmännen som upphandlar trafiktjänsten, eller i vissa fall köper bussar direkt. Tillförlitliga system för att kontrollera arbetsförhållanden i Kina saknas och såväl transparens som spårbarhet i leverantörskedjan är låg.

Frågorna kommer nu att tas vidare inom arbetsgruppen för elfordon, där SL, Västtrafik, Skånetrafiken och Luleå Lokaltrafik ingår. Medlemmar kommer bland annat att använda resultaten av rapporten för gemensam kravställan i offentlig upphandling av batteridriven busstrafik.

ETI Sveriges rekommendationer till trafikhuvudmännen

• I de fall detta inte redan gjorts; inkludera tydliga krav i offentliga upphandlingar av transporttjänster, som är i linje med internationellt erkända mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, samt principerna i Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
• Använd hela utbudet av verktyg i EU:s direktiv om offentlig upphandling och Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) när sociala kriterier i offentliga kontrakt fastställs.

För att hantera risker gällande arbetsvillkor kan det innebära att:

• Inte bara beakta det angivna priset i inköpsbeslut, utan hela produktens livscykel och osynliga kostnader såsom arbetskraftsrelaterade kostnader i leverantörskedjan. Det kan innebära att risker relaterade till arbetsvillkor hanteras genom att kostnader för högre löner och bättre boendestandard vägs in.
• Använda tilldelningskriterier för att uppmuntra proaktiva leverantörer som aktivt hanterar risker och systematiskt verkar för goda arbetsvillkor, utöver att fastställa sociala minimikrav genom villkor för fullgörande av kontrakt.
• Säkerställa att det finns tillräckligt med interna resurser för uppföljningsarbete av leverantörer och möjlighet att agera vid nya händelser eller information.
• Söka samarbete med andra upphandlingsmyndigheter, även utanför Sverige, för att stärka inflytandet och utveckla gemensamma tillvägagångssätt för att fastställa sociala kriterier i offentliga upphandlingar av elbussar och transporttjänster.

För att hantera riskerna gällande tvångsarbete kan det innebära att:

• Krav ställs på att leverantörer har och uppvisar full spårbarhet av sina leverantörskedjor, inklusive där komponenter som batterier tillverkas.
• Villkor för fullgörande av kontrakt används, för att kräva att anbudsgivare säkerställer att inget tvångsarbete används vid tillverkningen. Vid prövning av anbuden bör leverantörer eller underleverantörer där något av följande kriterier framgår övervägas att inte anses vara kvalificerade för utvärdering: 1) verksamhet sker i Xinjiang, Tibet och tibetanska autonoma prefekturer i Sichuan och Qinghai, 2) deltagande i statligt organiserad omlokalisering av arbetskraft genom fattigdomsbekämpningsprogram, 3) användande av yrkesutbildningspraktikanter genom fattigdomsbekämpningsprogram.
• Leverantörer som anses bryta mot sociala och arbetsrättsliga skyldigheter från anbudsförfarandet utesluts. Detta kan baseras på offentligt tillgänglig information och data från trovärdiga oberoende källor.

Rekommendationerna grundar sig på internationella standarder, främst FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs), OECD:s riktlinjer för multinationella företag (OECD Guidelines), samt relevant lagstiftning.

Q&A från lansering

I samband med lanseringen av rapporten hölls ett webbinarium där rapporten presenterades och trafikhuvudmännen (SL, Västtrafik, Skånetrafiken, Luleå Lokaltrafik) kommenterade resultaten. Här svarar trafikhuvudmännen på frågorna som deltagare ställde under webbinariet.

Kontakt

För frågor om rapporten och ETI Sveriges arbete med mänskliga rättigheter inom elfordon kontakta Christopher Atapattu Riddselius på christopher.riddselius@etisverige.se.